Trumma på din dumma melodi
STÅR PÅ KNÄ här vid skrivbordet eftersom att rummet är i katastroftillstånd just nu pågrund av att vi flyttar (igen - och förhoppningsvis för sista gången på ett bra tag...) på söndag. Det är saker överallt: IKEA-kassor fyllda till brädden med kläder; lådor fullproppade med papper och böcker; och hyllor som behöver tömmas. Blir en fullspäckad helg med packning och annat om jag får säga det själv!
SKA SNART kila iväg för att äta middag och gå på RAW Comedy Club stand-up med Peter för att fira att han blev ännu äldre igår - 23 hela år, till och med. Ska bli superkul! Det blir säkert massa biljettstrul för alla, eftersom att Ticnet hade en härdsmälta idag (antagligen pågrund av att servern kokade över då alla försökte beställa Lady Gaga-biljetter...) men det ska gå bra ändå.
ANYWAYS tänkte jag fira denna långhelg med hårdträning, flytt, plugg och biobesök. Antagligen blir det Project X med Malcolm, Allen och Alice. En salig och utmärkt blandning. Så. Långhelg alltså. Nu kör vi!
Jag har sett dom varna barnen, för han som blev för bra blev fuckin' galen av det
SITTER VID SKRIVBORDET med telefonen liggandes bredvid tangentbordet, konstant pipandes. Har ringt till Sjukvårdsupplysningen eftersom jag har gått med huvudvärk, förkylning som kommit till och från, och yrsel i två veckor i sträck nu och känner att det kanske är dags att kolla upp det. Veckan hittills har, utöver ovanstående, varit superbra. I måndags gick jag upp klockan fem och stack till gymmet innan skolan för att köra ett spinningpass på 50 minuter. Efter skolan gick jag, Malcolm och Allen till Buttricks för att köpa maskeradmasker till Blancas kommande fest, och där träffade vi Thine och Jessi som var och gjorde samma sak som oss. Efteråt gick jag och Malcolm och tog en fika, varpå jag åkte till ICA för ett jobbmöte som, för att vara ett möte, var otroligt roligt.
UNDER TISDAGEN gick jag till skolan som vanligt, och efter det mötte jag upp Caisa som jag - utan överdrift - inte har träffat och umgåtts ordentligt med sedan förra året, och jag hade sjukt mysigt. Massa prat blev det, och en hel del uppdaterande på hur våra liv har varit under det senaste året. Galet och jätteroligt. Kom hem vid halv elva tiden och gick och somnade på en gång.
IGÅR VAR JAG ledig och hade planerat in att köra ett MRB-pass (mage-rumba-ben) på gymmet, men eftersom att jag vaknade och mådde relativt onajs så avbokade jag det i sista stund och sov vidare ett tag. Åkte sen hem till Thine och hängde där ett tag, innan vi åkte och träffade Alice för att följa med henne en sväng på stan, innan jag och Thine åkte hem till henne igen och degade i soffan och bara tog det lugnt. Sa hejdå till Thine efter tre och stack iväg till T-Centralen för att möta upp Johanna och följa med henne hem till Södertälje, och på den vägen är det. Fikade, var ute på promenad med hunden, snackade, skrattade, umgicks och bara hade det allmänt bra.
IMORGON HAR JAG ett tal att redovisa, nämligen muntliga nationella provet i svenska, och jag börjar känna av det nu. Det kommer säkert gå bra, gäller bara att finslipa lite till. Hade planer på att hitta på någonting eftersom Blancas fest - som egentligen skulle vara nu på fredag - har blivit uppskjuten, men vi får se eftersom jag mår som jag gör. I vilket fall som helst blir det jobb lördag och söndag, och annars ska jag väl försöka vila upp mig så gott det går. Nu börjar den sista hektiska skolmånaden, och den är alltid full med stress, prov, nationella, utbrott, råplugg och noll tid för socialt liv, så jag gör mitt bästa den lilla tiden jag har kvar innan jag isolerar mig hemma och lägger i sista växeln i Matte B för att inte kirra ett IG där; så om jag inte skriver här så ofta vet ni i alla fall varför.
NU HAR JAG uppdaterat er ordenligt för tillfället. Ska återgå till att lyssna på det jag hört under den senaste kvarten, nämligen "Piiiip. Piiiip. Tack för att du väntar; det är samtal före," ett tag till, och sen återgår jag till soffan för att nöta in det sista av talet. Ha det bra hörni! Nu är det inte långt kvar till sommar. Puss!
I wear a suitcase under each one of my eyes
HEJ ALLA glada (och ledsna också...)! Sitter här i soffan och är i ett halvt matkoma efter middag nyss. Påsklovsveckan som gått har varit mer händelserik än vad jag trodde den skulle bli; jag har träffat folk, gått på bio, umgåtts med familjen, spelat Assasins Creed, firat en helt plötsligt byxmyndig lillebror (they grow up so fast!), köpt tre nya toppar och ett par jeans, gymmat och pluggat och sovit en hel del också. Jag och Blanca var också på Södertörns högskola i torsdags för att ta del av information angående högskolor, generellt, och just SH i sig, och nu är jag så sjukt taggad på högskoletiden och (nästan helt säkert) Erasmusutbyte. Det har med andra ord varit en bra vecka.
DET FINNS självklart lite minus med denna vecka också, men gör det inte alltid det? Saknad tynger ned mig så fort jag känner efter ordentligt, och kanske är det därför jag försöker fylla upp min tid så gott jag kan. Tårar kan fortfarande rinna vid fina låtar och det hugger fortfarande jobbigt i hjärtat, men jag kämpar på. Det som inte dödar härdar, tiden läker alla sår och all sådan där skit ni vet. Jag tror på ett bättre slut men tills dess ligger fokus på annat. Fokus på att bli glad och må bra. Med bara en månad och ett par veckor kvar till sommarlov borde det inte vara världens tuffaste uppgift; men samtidigt kan man ju ifrågasätta den tankegången med all snö som ligger och smälter där ute. Nu blir det ett hejdå här! Puss.
Faces all around me, they don't smile, they just crack
JAG VET ATT jag har varit urusel på att blogga under de senaste veckorna, men helt ärligt har jag inte haft särskilt mycket att berätta om. Flytten till Täby har gått av stapeln, och jag är numera Täbybo. Vi har inte flyttat in i själva villan än, utan bor just nu i Joakims lägenhet allihopa; det är lite trångt, men det är roligt. Jag har valt ut ett golv till mitt nya rum och skissat på hur jag ska måla, möblera och spika och borra i väggar och tak; jag har varit dyngförkyld och legat hemma och vilat; jag har haft projektarbete i skolan där jag lyckades kamma hem högsta betyg trots en jävla massa eländigt arbete; jag har fikat med Amanda och med min barndomsvän Sebastian, träffat Blanca och Alice, köpt två nya berlocker till mitt pandoraarmband samt klämt fast en gammal månadssten därpå för att sätta en alldeles egen personlig prägel på den. Jag har också skrivit ett PM och ett tal inför den muntliga delen av nationella provet i svenska, spelat The Sims 3 på datorn, Sly Cooper and the Gang på den gamla Playstation-konsolen, och pillat mig i naveln en hel del - vilket det antagligen blir en hel del till av eftersom att det är påsklov nästa vecka...
UNGEFÄR SÅ händelserikt har mitt liv varit under den senaste tiden. Eftersom jag varit sjuk har jag heller inte kunnat träna vilket har varit ganska jobbigt, men om jag är frisk till helgen blir det absolut en tripp till gymmet. I överlag känner jag mig ganska oinspirerad till att skriva här på bloggen just nu; jag vill ha sommar och sol och brunbrända ben, träffa mina bästa vänner - allihopa - och känna att livet är på topp, men det är en liten bit kvar tills dess. Jag vill fylla arton och tatuera mig, gå ur gymnasiet och sticka iväg med någon på äventyr... Men tills dess kämpar jag på, i slutändan är det helt klart värt det. Nu ska jag gå och proppa i mig några alvedon och skriva klart en irriterande spanskauppgift som jag lika gärna kan ta itu med eftersom att den annars bara kommer förpesta hela mitt påsklov. Fördelar och nackdelar med Sverige. På spanska. Yay. Jag skriver igen snart, jag lovar. Men bara om jag har något kul att berätta.
Spanien - Vejer de la frontera
I don't care how I spend time when I'm with you, I just want to spend it with you
HAR HAFT en jättemysig dag idag. Umgåtts, myst, ätit massa gott, kommit hem, lagat mat till en sjuk mamma och en liten lillebror, skrivit en naturkunskapsuppsats på 4 A4, skickat in en extrauppgift som dessutom var frivillig inom engelskan, kollat på Pretty Little Liars och ätit lite godis. Snart ska jag lägga mig framför soffan igen och njuta av det här sportlovets sista dag. Imorgon är det studiedag, men jag och Blanca har bestämt oss för tidig lunch på sushistället i Mölnvik (jag har nämligen blivit fast besluten att börja tycka om sushi!) innan jag jobbar 14-21:25, min sista lediga dag innan skolan drar igång igen.
DET BLIR dock inte direkt någon långvarig skolgång innan jag får lite semester igen, då jag åker till spanien på lördag! Det känns helt overkligt och jag längtar sjukt mycket. Tänk, att om exakt en vecka, då är jag i Spanien och glassar med Alice och Blanca, bland annat. Vi hörs nog innan jag åker en kortis. Kram!
Håller tummarna för en bränna som denna när jag kommer hem! Önska mig lycka till.
Sportlov!
SITTER HEMMA med laptopen framför mig, första dagen på sportlovet, och pillar lite på en essä jag ska skriva till skolan. Har till fredagen efter lovet på mig, men eftersom att jag sticker till Spanien dagen därpå känns det som att jag borde ha den klar till på onsdag, eftersom att jag har en svenskauppgift som väntar på mig också - som även den ska vara klar innan jag sticker iväg.
IDAG HAR VARIT en bra dag. Jag vaknade av mig själv vid tio i tio av att solen lös så starkt och fint mot en blå himmel, och gick upp och fixade mig och åt frukost med min lillebror innan jag drog iväg mot staden Stockholm för att möta Hanna, som jag inte träffat på säkert tre år. Vi gick omkring och fönstershoppade och åt lunch på Café Coppola i Gallerian, innan vi sa hejdå till varandra. För mig blev det dessutom en berlock - den första - på mitt Pandora-armband, i form av en liten väckarklocka. Den ska fungera som en väckarklocka för mig - en väckarklocka som talar om att Tiden är alldeles för kort för att slösas bort. Tycker jättemycket om den och längtar redan efter att få köpa hem nästa berlock! Råkade även få med mig en söt liten väska och ett par ballerina inför Spanien.
JAG HAR träningsvärk i hela kroppen idag efter både zumba, yoga och magträning här om dagen. Det känns riktigt bra, för - som jag sagt tidigare - är träningsvärk det bästa beviset på att man jobbat hårt. Imorgon ska jag ta det lugnt, skriva på min uppsats och umgås med Björn som kommer hit, men sen blir det ICA på onsdag och bowling med Alice. På torsdag blir det Zumba och ICA och på fredag Sh'bam. ICA på lördag och MRB - mage, rumpa och ben - på gymmet. Alltså är mitt lov inte speciellt händelserikt; men jag kammar hem både pengar och muskler, och det sitter riktigt fint.
SORRY OM hela det här inlägget har känts lite krystat. Ville bara tala om vad jag har för mig så att ni vet det. Kramar!
I've fallen out of favour, and I've fallen from grace. Fallen out of trees, and I've fallen on my face. Fallen out of taxis; out of windows too. Fell in your opinion when I fell in love with you.
JAG ÄR MEDVETEN över hur jävla sinnesrubbad och obalanserad jag låter som i det ena inlägget är helt tom och i det andra är sugen på äventyr, men jag orkar inte bry mig om det just nu, för det är precis så det är. Humöret går upp och ner hela tiden - faktiskt mest ner hela tiden - och idag är allt ett helvete. Önskar att jag kunde radera min emotionella kapacitet idag, vilket jag i princip har försökt göra genom att hålla mig sysselsatt hela dagen med skola, gym, och ICA, men tydligen fungerade inte det som jag ville... Det blev bara jobbigt. Jättejättejobbigt. Sådär så att tårarna hela tiden ville tränga sig upp ur mina ögon och falla ned för mina kinder. De har någon jävla kärleksaffär, mina tårar och kinder, för de vill fan aldrig sluta ta på varandra. På bussen. På jobbet. I skolan. Har inte de där tårarna och kinderna någon jävla folkvett eller? Man kan ju inte hålla på sådär i offentligheten... Men det verkar inte stoppa dem i alla fall. Jävla skit. Kan man gråta så mycket att tårarna tar slut? I sådant fall tror jag att jag kanske börjar närma mig tårkanalstorka i alla fall...
IMORGON SKA jag jobba. 14:30-18:45. Och sen ska jag kanske åka till Rafaella. Vi får se, det beror på om jag orkar. På söndag ska jag gå på dynamisk yoga och styrketräna efter det. Det ska bli skönt. Och väldigt skönt med lov, så att jag kan få rensa tankarna och försöka bygga upp mig själv igen. I alla fall bygga en grund. Typ påla (du vet att jag tänker på dig nu) lite.
SKA GÅ TILL mamma och försöka umgås lite. Ingenting blir bättre av att jag sitter här på mitt rum och tycker synd om mig själv. Tittade precis upp på min anslagstavla där jag igår skrev ner orden: "Lev i nuet, dröm om framtiden, ångra aldrig dåtiden." Ska försöka ta åt mig så mycket av det där. Och orden "Du är vacker" & "Glöm inte att le!" som sitter på spegeln. Jaja, nu svamlar jag på här bara. Skönt att få ur sig lite smärta i alla fall. Jag fattar om besökssiffran sjunker som en jävla sten under vatten under de kommande veckorna, månaderna, eller vad det nu kan bli, men det får bli så i sådant fall. Jag måste få ur mig detta, eller så blir det jag som är stenen, som sjunker under vattnet... Hejdå!
Jag vet att jag kan le idag...
ÄVEN OM DET inte blir som ett leende såsom på bilden ovan, så kan jag le idag. Jag är så otroligt glad över att du finns, över alla möjligheter jag har, och över vilka äventyr som väntar mig. Så många äventyr som knappt ens har börjat, och så mycket erfarenheter jag ännu inte fått. Jag längtar. Efter allt det där och efter framtiden. För jag vet precis hur jag vill ha den, och jag vet att detta bara är början.
Vad tänkte de när de byggde den där byggnaden egentligen?
TOMT. Allt är tomt. Någonting är trasigt inuti och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag vet inte hur jag ska bete mig eller tänka eller vara eller skratta eller prata... Allt jag kan är att gråta, sluta gråta, av en olyckshändelse eller med flit titta på någonting som påminner mig - någonting av alla miljoner saker runt omkring som kan tänkas påminna mig - och börja gråta igen. Jag kan inte hantera mig själv och känner mig handikappad. Måste det kännas såhär? Jag vill inte. Jag vill ingenting förutom att allt ska bli som det var; att allt ska gå tillbaka till normaliteten. Den vackra, fina vardagen som är den enda jag känner till. Vad existerade innan? Jag kommer inte ihåg. Allt är liksom suddigt och fel innan; innan det vackra fanns det inget liv. Ingenting. Bara ett tomt hål. Ett vaccuum som äntligen hade fyllts... Jag vill skrika, jag vill ringa, jag vill prata, jag vill smsa, jag vill träffas... Men allt jag kan göra är att sitta här och skriva ner saker och ting i min dagbok, och här på bloggen. Jag är rädd att jag kommer glömmas bort. Att jag inte kommer finnas längre. För vad är jag egentligen? Utan det vackra, vet jag inte. Jag vet inte hur man går tillbaka, eller om jag ens ska gå tillbaka. Hur går man från att ha allt till ingenting på en minut? Och hur går man från att vara en sak till en annan på några hjärtskärande sekunder? Jag vill inte vara det här. Jag vill vara det jag var. Det är det jag vill vara förevigt. Tomt. Allt är tomt. Snälla, bli som det ska igen...
-
'BILD FRÅN i somras. Längtar efter värme, sol, brun hud och stränder.
My Heart With You
TROR ATT DETTA kan vara den finaste låttext som någonsin skrivit. Speciellt följande lyriksnutt är så himla vacker så man vill dö:
I sailed a thousand ships in search of you,
Travelled to distant land
I dove for sunken gold
I took what I could hold,
But you're still the greatest treasure I've held in my hands
FÖRÖVRIGT HAR detta varit en väldigt bra dag. Det var alla mina underbara vänner, min fantastiska mamma och min alldeles otroliga pojkvän som lyste upp den med sin närvaro på ett eller annat vis. Och så berodde det även på mig, som idag bara hade en bra, glad-dag. Vi övade inför tävlingen på torsdag, och nu låter allt väldigt, väldigt bra! Det ska bli riktigt roligt när det väl är dags, och allt slit och alla tidiga morgnar och sena eftermiddagars slit äntligen får resultat.
ANNARS HAR jag inte särskilt mycket att uppdatera om. Idag har jag fyllt mitt nya fiskakvarium, som jag och Alice åkte och hämtade häromdagen, och åkte kommunalt med genom hela stan (behöver jag förresten lägga till att jag bar akvariumet i min famn och var konstant livrädd att halka på den livsfarliga isen, tappa akvariumet i marken och sedan falla över det och dö då jag blev spetsad av krossat glas?), med vatten. Nu ska det bildas en bakteriekultur där inne i några dygn, och imorgon ska jag och mamma åka till djuraffären och köpa växter och grus och börja pimpa (pimpa = att piffa till, snoffsa upp, sätta färg på det vardagligt gråa - enligt mjölkpaketet) det. Fiskarna kommer antagligen inte att simma där i förrän på torsdag, men när det väl händer kommer jag vara stolt nybliven fiskmamma.
HOPPAS NI har haft en bra dag. Nu ska jag lämna er på obestämd tid. Vi hörs när vi hörs!
Can't Stand the Rain - The Rescues
Have your friends collect your records
But you didn't have to cut me off
HEJ PÅ er! Inget mer gnäll idag, jag lovar - trots att vi alla faktiskt är entitled till varsin dos av gnäll ibland - utan bara lite vanlig tråkig information om min dag. Vaknade vid åtta-tiden idag, vilket aldrig händer mig annars, och var pigg. Låg kvar i sängen en stund och spelade Jetpack Joyride som kan vara det roligaste iPhonespelet någonsin, innan jag gick upp och åt frukost med mamma och Daniel framför TV:n och filmen Gardener of Eden. Väldigt, väldigt konstig film det där, men bra och med ett bra budskap. Sprang sedan ut på en joggingtur med lillebrorsan, som - utan den minsta överdrigt - säkert är tretusen gånger mer konditionstränad än vad jag är och egentligen mest blev nedsaktad av mig, men det var mysigt att umgås i alla fall och få lite träning gjord på samma gång. Sprang inte så jättelänge eftersom att kylan gjorde så att jag knappt kunde andas pågrund av all blodsmak i munnen. Jag tvingade i alla fall mig själv att springa hela rundan utan att stanna, så det kan jag klappa mig själv på axeln för att jag lyckades med.
EFTER DET blev det ett härligt bad och en massa ta-hand-om-mig-själv-aktiviteter vilket var absolut nödvändigt om du frågar mig. Sedan dess har jag inte gjort mycket. Jag har packat inför ikväll och imorgon, sminkat mig och plattat håret, och lyssnat ihjäl mig på låten nedan som kan vara den mysigaste på hur länge som helst. Heeelt otroligt bra är den. Kan dö till den låten för att den är så himla hjärtskärande fin alltså...
NU SKA JAG faktiskt lägga av med detta inlägg för dagen. Snart ska jag träffa min saknade pojkvän som, just nu när jag skriver detta, är på väg hem från Åre. Har inte träffat honom på över en vecka så det ska bli härligt att pussa på honom lite grann igen. Vi ses snart!
